Koll på lagen

Utsatt för brott – från brott till dom i 4 steg

AKUT! Ring 112 direkt om du är utsatt för fara, hot eller i ett nödläge. På den här sidan kan du läsa om vad som händer när ett brott polisanmäls – från brott till dom i fyra steg: 1. Före polisanmälan, 2. Polisanmälan, 3. Förundersökning, 4. Rättegång.

1. Före polisanmälan

Att bli utsatt för brott kan vara en jobbig upplevelse. Ibland kan det ta lite tid innan du förstår att du blivit utsatt för något olagligt. Det är bra att prata med en vuxen som du litar på. Personen kan ge stöd, men blir också vittne om du går vidare med polisanmälan. Mår du dåligt och behöver någon att prata med finns flera organisationer du kan vända dig till.

Samla bevis (fysiskt och digitalt)

Du har alltid rätt att anmäla till polisen – med eller utan bevis. Om du blivit utsatt för ett brott är det egentligen inte din uppgift att samla bevis, det är polisens.

Samtidigt vet vi att fler bevis ökar dina chanser för att din anmälan ska tas vidare och att utredningen ska leda till ett åtal. Därför kommer här tips på hur du kan samla digitala och fysiska bevis.

Bevis vid våld (fysiskt bevis)

  1. Gå till polisen. Det är bäst att gå till polisstationen om du har blivit misshandlad, våldtagen eller varit med om något annat grovt brott. Där kan du lämna bevis och visa skador eller andra spår. Då är chansen större att brottet ska klaras upp.
  2. Spara kläderna. Det är bra att spara kläderna som du hade på dig när det hände, om du har varit med om sexuella övergrepp eller annat våld. Tvätta inte kläderna innan de har undersökts, för då kan bevisen försvinna.
  3. Få en läkarundersökning. Efter sexuella övergrepp och misshandel som lett till fysiska skador, är det bra att göra en läkarundersökning. Det gäller både om du tänker göra en polisanmälan och om du inte vill anmäla. Undersökningen kan göras på en akutmottagning eller en vårdcentral. Det är viktigt att söka vård för att få skadorna dokumenterade, annars kan det vara svårt att få ersättning.

Bevis vid kränkningar (fysiskt bevis)

Kränkningar kan vara att någon sagt något förolämpande, diskriminerande, hotande eller liknande.

  1. Vittnen, har någon annan sett eller hört vad som hänt? Berätta för vuxna du litar på, det kan vara föräldrar, lärare, fritidsledare. De blir också vittnen i ditt ärende, ju fler vittnen du kan samla desto bättre!
  2. Ljudinspelning – du får spela in samtal och diskussioner utan att berätta det för de andra i rummet, det är lagligt så länge du själv är med i inspelningen. Du får inte lämna en mobil i ett rum och spela in i smyg utan att du är i rummet – det kallas olovlig avlyssning (Brb. 4 kap. 9a§)
  3. Bilder och dokument – skriv dagboksanteckningar, gärna så detaljerat som möjligt. Att använda sig av en tidslinje är bra, skriv ner så att händelsen, eller händelserna är i tidsordning i ett dokument.

Samla digitala bevis*

Steg för steg i hur du gör för att samla digitala bevis.

  1. Ta screenshot av meddelande/kommentar/mail, så att hela dator- eller mobil skärmen med klockslag och datum syns.
  2. Spara digitalt. Radera inte meddelandet/kommentaren/mailet/bilden! Om brottet sker öppet i ett inlägg, och inte i en privat kommunikation så är det också bra om du skickar med en direktlänk till kommentaren.
    1. Facebook: Högerklicka på inläggets datum/tidsangivelse och sen på ”öppna i ny flik”, kopiera den webbadressen.
    2. Instagram, klicka på de tre prickarna i höger hörn – ”kopiera länk”
  3. Skriv ut meddelande/kommentar/mail i pappersform.
  4. Be någon titta på originalet av meddelandet/kommentaren/mailet, personen blir ditt vittne.
  5. Polisanmäl.
  6. Kontakta administratören till sidan och anmäl personen eller kontot.

*Källa: Näthatshjälpen


2. Polisanmälan

Varför ska du polisanmäla?

  • För att personen som gjort brottet ska få ta ansvar och inte utsätta fler för brott.
  • Du kan få tillbaka något som tagits ifrån dig. För att få ersättning från ditt försäkringsbolag behöver du först göra en polisanmälan.
  • Du kan få hjälp, skydd och ersättning för skador som du fått av brottet. Skadorna kan vara fysiska och psykiska.
  • Att polisanmäla kan också göra det lättare för vissa av oss att hantera det som hänt och kunna gå vidare.

Att göra en polisanmälan i 3 steg

Spara bevis!

  1. Blir du utsatt för våld – anmäl till en polisstation. De kan hjälpa dig samla bevis
  2. Tips på hur du samlar bevis digitalt och fysiskt finns ovan!

Gör en polisanmälan!

  1. Skriv din polisanmälan. Tips på vad du ska skriva hittar du i vår guide – klicka här för att komma till guiden!
  2. Du kan skicka in din anmälan genom att maila, ringa 114 14 eller besök en polisstation, gärna så snart som möjligt efter det inträffade.

Vad vill polisen veta?

Vad polisen behöver veta beror på vilket brott det gäller. Det här ska du alltid berätta:

  • Vad du heter, var du bor och ditt telefonnummer.
  • Vad som har hänt och vilka personer som varit inblandade.

Du ska också vara beredd att berätta det här:

  • Var och när brottet skedde.
  • Om brottet har orsakat skador, och vilka skador i så fall.
  • Om du har sökt läkarvård eller tänker göra det.
  • Vad det var för märke och modell på det som har försvunnit eller blivit stulet.
  • Om brottet har skett på nätet, ska du berätta vad som har hänt.

Efter din anmälan!

  1. Spara polisens ärendenummer ifall du kommer på något som gör att du vill komplettera anmälan eller om du utsätts igen.
  2. Kontakta en brottsofferjour – på brottsofferjouren kan du få stöd och råd om du blivit utsatt eller vittne till ett brott. Klicka här för kontaktuppgifter!

Vem får veta att jag har gjort en polisanmälan?

Så länge förundersökningen pågår är det sekretess på allt. Polisen berättar inte för någon annan att en anmälan har gjorts. Den som är misstänkt informeras när den ska förhöras, och då får hen veta vem som har anmält.

Föräldrarna kommer att informeras om den som anmäler är under 18 år, men inte om det är de som är misstänkta eller om det finns hedersproblematik. Vid vissa brott informeras även socialtjänsten.


3. Förundersökning

En förundersökning är samma sak som polisutredning och brottsutredning.

Under utredningen: polisen undersöker brottet, samlar bevis och har förhör med den som blivit utsatt, den eller de som misstänkts för brott och vittnen.

Efter utredningen: åklagaren tar beslut om de ska väcka åtal, det betyder om det finns tillräckligt med bevis för att ta ärendet till domstolen.

Nedlagd förundersökning?

Polisen kan besluta att lägga ner en undersökning om det inte finns förutsättningar att kunna lösa brottet. Det kan också lägga ner en undersökning om personen är misstänkt för andra allvarligare brott. Kom ihåg, även om en förundersökning lagts ner kan du ha utsatts för brott!

Ny chans? En förundersökning kan startas igen om det kommer in nya uppgifter eller bevis. Att väcka åtal med svaga bevis kan leda till att den misstänkta frikänns. I vissa fall kan det därför vara bättre att lägga ner en undersökning och hoppas det kommer nya bevis som kan leda till en fällande dom.

Överklaga? Tycker du att det var fel att lägga ner undersökningen kan du vända dig till åklagarkammaren, de kan ta beslut om att öppna upp fallet igen.

Ersättning? Du kan få ersättning från ditt försäkringsbolag för skador som du fått i samband med brottet, även om undersökningen läggs ner. Anmäl skador till ditt försäkringsbolag så fort som möjligt efter du gjort en polisanmälan.

Vilken ersättning kan man få?

Om du blivit utsatt för ett brott så kan du få ersättning för skadorna det orsakat dig.
Det finns olika ersättningar, ofta bestäms efter en rättegång. Om man inte vet vem som är skyldig eller om den skyldiga är under 15 år, kan du ansöka om ersättning från Brottsoffermyndigheten. Då måste det finnas bevis för att det som hänt var ett brott och ingen olycka.

Former av ersättning:

Skadestånd – den som döms ska betala skadestånd (pengar) till målsägande (den som utsatts/drabbats av brottet). För att få skadestånd måste målsägande kräva det, senast vid rättegången men gärna redan vid polisanmälan. Åklagaren ska berätta hur mycket pengar man kan kräva att få. Kronofogden kan hjälpa till att få skadeståndspengarna utbetalda.

Försäkringsersättning – om den som dömts för ett brott inte kan betala skadestånd, kan målsägande ansöka om ersättning från försäkringsbolaget.

Brottsskadeersättning – om det inte finns något försäkringsbolag som kan betala så kan man i sista hand ansöka om ersättning från Brottsoffermyndigheten.

Mer om ersättningar kan du läsa på Jagvillveta.se som drivs av Brottsoffermyndigheten.


4. Rättegång

Om tillräckliga bevis finns väcker åklagaren åtal i domstol mot den misstänkta personen. Det blir sedan en rättegång i tingsrätten.

Några saker att tänka på:

Vilka straff kan unga få?

Du blir straffmyndig när du fyller 15 år. Det betyder att du kan dömas för brott. Straff som unga kan få skiljer sig från vuxna och kallas ungdomspåföljder. De straff unga kan få är:

Ungdomstjänst – betyder att personen ska arbeta 20-150 timmar utan lön, i till exempel en förening eller ideell organisation. Den som döms måste samtycka till ungdomstjänsten.

Ungdomsvård – Barn och unga kan dömas till ungdomsvård om de har särskilt vårdbehov. Till exempel om personen lider av någon form av missbruksproblem, psykiska problem eller har en problematisk hemmamiljö och familjesituation.

Ungdomsövervakning – Straffet vid allvarliga brott, där det krävs mer än ungdomstjänst eller vård, men inte så allvarlig att det leder till sluten ungdomsvård. Övervakningen pågår mellan 6-12 månader. Ungdomsövervakning innehåller 3 obligatoriska moment.

  1. Personen måste träffa koordinator inom frivården
  2. Förbjudet att använda alkohol och narkotika
  3. Förbud att lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter

Sluten ungdomsvård – Barn och unga som begår allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Det är brott som skulle gett fängelse om personen var över 18 år.

Utöver ungdomspåföljderna kan även böter och skadestånd bli aktuellt. Om personen är under 18 och inte själv kan betala skadestånd eller böter måste vårdnadshavare göra det.

Skadestånd:

Föräldrar som har vårdnaden om ett barn är skyldiga att ersätta skador som barnet orsakar genom brott. Det gäller om barnet skadar personer eller saker eller kränker någon. Föräldrarna måste betala högst 9 000 kronor för varje skada.

Vad händer när barn under 15 år begår brott?

Är en ung person under 15 år misstänkt för brott är det socialtjänsten som bestämmer vad som ska hända. Vid allvarliga brott kan domstolen pröva om den misstänkte gjort brottet eller inte. Det fungerar ungefär som en rättegång, men barnet kan inte dömas för något straff.

Ikon länk-symbol

Länkar & stöd

Om du blivit utsatt för diskriminering, kränkningar eller brott är det viktigt att berätta för någon så du kan få stöd och…

Läs mer
Ikon papper frågetecken

Utsatt för diskriminering

Utsatt för diskriminering, kränkningar eller annan orättvis behandling? Vi ger tips på vad du kan göra!

Läs mer
Panik-lämna sidan! Ikon person som springer
Ikon person som springer Panik-lämna sidan!