En lärare märker att ett skåp gått sönder under en lektion. Läraren pratar med rektorn som säger att alla som var på lektionen måste betala. Gör skolan något olagligt?
Upptäck fallet
Läs fallet
Efter en slöjdlektion märker en lärare att ett skåp är trasigt. Läraren vet att skåpet inte var trasigt på morgonen. Läraren berättar för rektorn. Rektorn säger att de som har jobbat i slöjden på den lektionen ska betala för skåpet. En förälder tycker att det är konstigt för de vet inte vem som gjort det eller vad som har hänt med skåpet. Rektorn säger att ingen får lunch om inte de betalar för skåpet.
Reflektera
Rektorn straffar alla elever på skolan eftersom rektorn inte vet vem som haft sönder skåpet. Gör rektorn något olagligt?
Färglägg fallets illustration medan du klurar!

Lagen och det verkliga fallet
Att straffa alla även fast det bara är någon/några som gjort fel kallas kollektiv bestraffning – och det är förbjudet!
Lagen
Enligt skollagen har skolan rätt att göra vissa saker för att skapa ordning i skolan, saker som för vissa kanske känns som ett straff, till exempel att läraren tar en elevs telefon eller ger någon kvarsittning. Däremot är det är inte tillåtet med kollektiv bestraffning.
I de mänskliga rättigheterna (fjärde Genévekonventionen) står det att ”var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening”. Det betyder att en person bara ska behöva ta ansvar för det som den personen gjort och inte kunna straffas för något som någon annan person har gjort. I Sverige är de mänskliga rättigheterna lag (Regeringsformen 1 kap. 10 §).
Riktiga fallet
I det verkliga fallet har det skett skadegörelse i en korridor på en gymnasieskola. Rektorn bestämde att alla som befunnit sig i korridoren skulle få betala för det och hotar med att alla elever på skolan blir utan lunch om ingen betalar. Händelsen anmäldes till JO* som säger att det inte är okej att göra så men eftersom rektorn dragit tillbaka sitt uttalande går de inte vidare med ärendet.
Källa: JO 1992/93
JO = Justitieombudsmannen är de som kollar att till exempel rektorer, polisen och andra på kommunen följer de lagar och regler som gäller.
Jobba vidare
Jobba vidare med frågor om kollektiv bestraffning:
- Tror du att det är vanligt med kollektiv bestraffning? Har du några fler exempel på vad kollektiv bestraffning i skolan eller på fritidsgården kan vara?
- Kollektiv bestraffning är förbjudet. Vad borde skolan gjort istället?
- Vem tycker du ska ta ansvar och betala för skadorna?
En elev blir retad för sin religion i skolan, är det olagligt?
Upptäck fallet
Läs fallet
Fatima går i fyran. Några elever som går i sexan har retat henne för hennes religion. De har sagt fula ord kopplat till hennes religion och dragit henne i kläderna. En gång knuffar de henne så hon får hål på byxorna.
När Fatima kommer hem frågar hennes storasyster varför hennes byxor är trasiga. Fatima berättar att det är några elever som retas. Hon säger att det inte är något allvarligt men systern tycker att hon ser ledsen ut.
Storasystern ringer till skolan och pratar med läraren. När läraren frågar eleverna vad som hänt säger de att de bara skämtar och att Fatima också skrattat så de trodde hon var med på skämtet. Läraren gör inget mer och mobbningen fortsätter.
Reflektera
Hur kan du veta säkert att någon tycker ett skämt är roligt eller om den egentligen blir ledsen?
Varför säger Fatima till sin syster att det inte är allvarligt även fast hon verkar ledsen?
Om Fatima gick på din skola, hur hade du kunnat hjälpa henne?
Är det något i berättelsen som är olagligt?
Färglägg fallets illustration medan du klurar!

Lagen och det verkliga fallet
Det här fallet handlar om en lag som heter Diskrimineringslagen.
Diskriminering betyder att du blir orättvist behandlad utifrån egenskaper som du själv inte kan påverka. Egenskaperna måste kunna kopplas till en eller flera av lagens sju grunder:
- etnisk tillhörighet
- funktionsnedsättning
- kön
- könsidentitet och könsuttryck
- religion
- sexuell läggning
- ålder.
Att bli retad utifrån sin religion kallas i lagen trakasserier, och betyder att någon säger eller gör något som gör att personen blir ledsen och känner sig mindre värd.
Det är skolan som kan anmäls för diskriminering och det är skolan som ska se till att mobbningen tar slut.
Riktiga fallet
Det finns flera fall där barn blivit diskriminerade utifrån sin religion i skolan. Berättelsen om Fatima är en blandning av flera fall som anmälts. I ett fall var det en pojke som trakasserades av en lärare när läraren sa att eleven inte fick ha sina traditionella religiösa kläder i skolan, utan tvingade barnet att byta om till sina idrottskläder. Skolan fick betala 90 000 kr till pojken för kränkningen.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen ärende 2024/7297
Jobba vidare
Fallet handlar om att Fatima blir utsatt för kränkningar utifrån hennes religion.
Reflektera
Kan du komma på andra exempel på kränkningar – till exempel i skolan, på fritiden eller i hemmet?
Kränkningar kan vara att någon sagt eller skrivit något som inte känns bra, eller till och med gör ont. Det finns också ord som gör att en mår bra!
Rita fallet!
Fördjupa er i barnkonventionen – välj vilka rättigheter som är viktigast!
Ladda ner material
Instruktioner
- Skriv ut bilagan ovan som innehåller artiklar ur Barnkonventionen.
- Dela upp barnen i mindre grupper, alternativ låt dom göra uppgiften enskilt. Låt barnen klippa ut rättigheterna så att de har en rättighet per utklippt kort framför sig.
- Berätta att de har fått ett uppdrag av Junior, läs upp uppdraget nedan. Läs den första delen av brevet, att barnen ska få välja fem rättigheter. Efter några minuter får barnen ett till uppdrag, läs då den andra delen som berättar att de ska få välja vilka två är viktigast.
Juniors uppdrag: Packa väskan!
Hej, Junior här!
Jag har ett uppdrag till dig!
Vi ska resa till en öde ö, och jag behöver din hjälp att packa väskan. På ön finns inga rättigheter för barn, så jag vill att du ska packa med de fem rättigheter du tycker är viktigast att ta med! Lycka till!
Hej igen! Var det svårt att välja rättigheter? Nu ska du få en ännu större utmaning. Av de fem rättigheterna du valt ska du välja ut två som du tycker är mest viktiga.
Skriv ett brev till mig där du berättar vilka tre rättigheter du tycker är viktigast och varför!
/Junior
När barnen skrivit sina brev ska de presentera sina val för de andra barnen. Skiljer de sig? Skriv upp rättigheterna på tavlan så att det blir tydligt för alla vilka som valts ut.
Reflektera
Var det något som kändes svårt? Vad?
Vad valde du bort först?
Var det någon rättighet som alla grupper valde? Varför tror du den var så populär?
Vad ingår i Barnkonventionen? Dra en rättighet och visa för kompisarna med charader eller rita på en tavla eller ett papper.
Ladda ner material
Instruktioner
- Förberedelser: Skriv ut bilagan med alla rättigheter. Klipp ut alla rättigheter och lägg i en burk.
- En i taget får ta en rättighet ur burken, och ska sen visa för de andra vad artikeln handlar om utan att prata, t.ex. genom charader eller att rita på tavlan.
- När de andra gissat rätt på artikeln kan du stanna upp och berätta lite kort om vad den betyder, ta stöd av informationen nedan.
Barnkonventionen
Du får välja om du tror på någon gud eller inte (artikel 14)
Ingen ska tvinga dig att tro på någon gud eller inte tro på någon gud. I Barnkonventionen står det att alla barn ska ha rätt att tänka själva och välja om en vill tro på någon gud eller inte.
Du ska få sjukvård om du är sjuk (artikel 24)
I barnkonventionen står det att alla barn ska få må så bra det bara går och att alla barn ska få hjälp och sjukvård om de blir sjuka. Det är viktigt att få må bra!
Du ska ha någonstans att bo (artikel 27)
Det är viktigt att ha någonstans att bo där en kan vara trygg, vila och må bra! I barnkonventionen står det att alla barn har rätt till en bostad.
Du ska kunna dricka rent vatten (artikel 27)
I barnkonventionen står det alla barn har rätt till ”en skälig levnadsstandard”, det betyder att alla barn ska få leva ett bra liv och rent vatten är viktigt för att kunna göra det. I de globala målen (mål 6) står det också att alla människor ska ha tillgång till rent vatten. Vatten är livsviktigt!
Du ska få äta nyttig mat varje dag (artikel 27)
Nyttig mat är viktigt för att vi ska få må bra, kunna växa och vara friska. För att barn ska kunna ha ett bra liv behöver de få äta nyttig mat.
Du ska få gå gratis i skolan (artikel 28)
I skolan lär vi oss massor viktiga saker, till exempel att läsa, skriva och hur en är en bra kompis. I barnkonventionen står det att alla barn ska få gå i skolan utan att det kostar något. Att få gå gratis i skolan är viktigt!
Du ska få leka (artikel 31)
Att få leka är viktigt! När vi leker lär vi oss om oss själva och vad vi tycker är roligt. I barnkonventionen står det att alla barn har rätt att få leka.
Du ska få vila (artikel 31)
För att vi ska orka leka och lära oss saker behöver vi vila, det är då vi fyller på med energi. I barnkonventionen står det att alla barn har rätt till vila. Att vila är viktigt!
Du ska få ha ett namn (artikel 7 och 8)
Du har rätt att veta vem du är! I barnkonventionen står det att alla barn har rätt att få ett namn och att få vara medborgare i ett land. Du har också rätt att få veta vilka dina föräldrar är.
Du ska få läsa din egen post (artikel 16)
Det är viktigt att få ha ett privatliv, det betyder att ingen får öppna din post eller meddelanden på mobilen utan att du sagt att det är okej.
Du ska få säga vad du tycker (artikel 12-13)
I barnkonventionen står det att du har rätt att tänka fritt, säga vad du tycker och att vuxna ska lyssna på vad barn och unga tycker om saker som rör dem.
Du ska inte behöva vara med om våld hemma (artikel 19)
Hemmet ska vara en trygg plats och i barnkonventionen står det att barn inte ska skyddas mot våld, alkohol och droger i hemmet.
Du ska inte behöva vara soldat i krig (artikel 38)
En del barn bor i länder där det är krig, men i barnkonventionen står det att inga barn ska behöva vara soldater.
Du ska få höra och läsa nyheter i tidningen, på radio och på tv (artikel 17)
Det är viktigt att få veta vad som händer i Sverige och i världen, därför har alla barn rätt att få läsa nyheter och få information från till exempel internet, tv och radio.
Du ska skyddas mot filmer och texter som kan vara läskiga (artikel 17)
På internet finns mycket bra information, men det kan också finnas texter, bilder och filmer som inte passar barn. I barnkonventionen står det att barn ska skyddas mot filmer och texter som kan vara läskiga eller skadliga.
Du ska få prata ditt språk (artikel 30)
Barn som tillhör ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk och sin kultur. I Sverige är det samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar.
Du ska skyddas mot droger (artikel 33)
Barn ska vara trygga, och i barnkonventionen står det att barn har rätt att skyddas mot droger som till exempel narkotika och alkohol.
Du ska få träffa dina föräldrar, även om ni inte bor tillsammans (artikel 9 – 11)
Så länge som du mår bra av det har du rätt att träffa dina föräldrar, även om ni bor i olika länder.
Du ska få hjälp om du behöver fly (artikel 22)
Barn som måste fly ska få skydd och hjälp. Barn har rätt att få hjälp att hitta dina föräldrar, om inte det går ska samhället ta hand om barnet.
Du ska få ha fritid, det är tid när du inte går i skolan eller hjälper till hemma (artikel 31)
Det är viktigt att få ha roligt! I barnkonventionen står det att barn har rätt att få göra roliga saker på fritiden, det kan vara att lyssna på musik, leka och idrotta.
Om ni vill läsa om artiklarna på andra språk finns det på hemsidan Mina Rättigheter.