Utsatt för diskriminering

1. Säg ifrån! Om du orkar och känner dig trygg kan du säga till direkt till den som utsätter.
2. Prata med en ansvarig!
   • Skolan: Är du I skolan kan du prata med någon i personalen, det kan vara en lärare, kurator eller rektor.
   • Jobbet: Är du på jobbet kan du prata med din chef, ett skyddsombud eller ditt fackförbund.
3. Kontakta en antidiskrimineringsbyrå! Om du inte får hjälp av en ansvarig, kontakta din lokala antidiskrimineringsbyrå.

I Sverige finns flera antidiskrimineringsbyråer som alla jobbar mot diskriminering och för mänskliga rättigheter. Byråerna jobbar lite olika, men alla ger rådgivning till personer som upplever sig diskriminerade. Kontakten är alltid gratis och vi arbetar under tystnadslöfte.

Byrån mot diskriminering i Östergötland tar bara emot ärenden från personer som bor i Östergötland.

Bor du i en annan del av Sverige? Här hittar du kontaktuppgifter till de andra antidiskrimineringsbyråerna

1. Anmälan & utredning:
   Först bokar våra jurister in ett möte med anmälaren (den som blivit utsatt). På mötet är det viktigt att vi får höra anmälarens upplevelse kring vad som har hänt, vad som har varit diskriminerande. Exempel på frågor som kan ställas på mötet:
   1. När hände det? – det är viktigt att anmäla så fort som möjligt innan preskriptionstiden går ut, oftast två år för diskrimineringsfall. Men för barn som går i skolan kan tiden vara längre.
   2. Var hände det? Lagen skyddar inom vissa områden, tex. skola, jobbet, vården, affärer, socialtjänst.
   3. Vad har hänt? Vad tror du är anledningen? Kan händelsen kopplas till någon av grunderna:
      • Etnisk tillhörighet
      • Funktionsnedsättning
      • Kön
      • Könsidentitet och könsuttryck
      • Religion och annan trosuppfattning
      • Sexuell läggning
      • Ålder
   4. Vad finns det för bevis? Se här hur du samlar olika bevis.
   5. Vad vill du ska hända, vad vill du att antidiskrimineringsbyrån ska göra?
2. Yttrande:
   Efter mötet samlas all information i en anmälan. En begäran om yttrande skickas till den verksamhet som diskriminerat, det betyder att de ska svara på hur de ser på vad som framkommit i en anmälan till Byrån.
3. Upprättelse:
   När all information samlats så gör Byrån en slutgiltig bedömning om vi anser att ärendet handlar om diskriminering eller inte. Om vi anser att anmälaren har blivit diskriminerad och att motparten inte uppfyllt sina skyldigheter diskuterar vi med anmälaren hur vi ska gå vidare i ärendet för att de ska få sin upprättelse. Upprättelse betyder oftast att diskriminering erkänns och den utsatta får någon form av ersättning.Det finns olika vägar till upprättelse:
   • Förlikning – det vanligaste, betyder att den som utsatts och den som diskriminerat kommer överens om ersättning för skadan, det kan vara en ursäkt, pengar, anställning, anpassningar.
   • Domstol – vi stämmer den ansvarige och fallet tas upp i domstol. Det tar mer tid. Men det kan också vara den enda utvägen om parterna inte kommer överens.