Utsatt för brott – från brott till dom i 4 steg

Samtidigt vet vi att fler bevis ökar dina chanser för att din anmälan ska tas vidare och att utredningen ska leda till ett åtal. Därför kommer här tips på hur du kan samla digitala och fysiska bevis.

1. Gå till polisen. Det är bäst att gå till polisstationen om du har blivit misshandlad, våldtagen eller varit med om något annat grovt brott. Där kan du lämna bevis och visa skador eller andra spår. Då är chansen större att brottet ska klaras upp.
2. Spara kläderna. Det är bra att spara kläderna som du hade på dig när det hände, om du har varit med om sexuella övergrepp eller annat våld. Tvätta inte kläderna innan de har undersökts, för då kan bevisen försvinna.
3. Få en läkarundersökning. Efter sexuella övergrepp och misshandel som lett till fysiska skador, är det bra att göra en läkarundersökning. Det gäller både om du tänker göra en polisanmälan och om du inte vill anmäla. Undersökningen kan göras på en akutmottagning eller en vårdcentral. Det är viktigt att söka vård för att få skadorna dokumenterade, annars kan det vara svårt att få ersättning.

Kränkningar kan vara att någon sagt något förolämpande, diskriminerande, hotande eller liknande.

1. Vittnen, har någon annan sett eller hört vad som hänt? Berätta för vuxna du litar på, det kan vara föräldrar, lärare, fritidsledare. De blir också vittnen i ditt ärende, ju fler vittnen du kan samla desto bättre!
2. Ljudinspelning – du får spela in samtal och diskussioner utan att berätta det för de andra i rummet, det är lagligt så länge du själv är med i inspelningen. Du får inte lämna en mobil i ett rum och spela in i smyg utan att du är i rummet – det kallas olovlig avlyssning (Brb. 4 kap. 9a§)
3. Bilder och dokument – skriv dagboksanteckningar, gärna så detaljerat som möjligt. Att använda sig av en tidslinje är bra, skriv ner så att händelsen, eller händelserna är i tidsordning i ett dokument.

Steg för steg i hur du gör för att samla digitala bevis.

1. Ta screenshot av meddelande/kommentar/mail, så att hela dator- eller mobil skärmen med klockslag och datum syns.
2. Spara digitalt. Radera inte meddelandet/kommentaren/mailet/bilden! Om brottet sker öppet i ett inlägg, och inte i en privat kommunikation så är det också bra om du skickar med en direktlänk till kommentaren.
   1. Facebook: Högerklicka på inläggets datum/tidsangivelse och sen på ”öppna i ny flik”, kopiera den webbadressen.
   2. Instagram, klicka på de tre prickarna i höger hörn – ”kopiera länk”
3. Skriv ut meddelande/kommentar/mail i pappersform.
4. Be någon titta på originalet av meddelandet/kommentaren/mailet, personen blir ditt vittne.
5. Polisanmäl.
6. Kontakta administratören till sidan och anmäl personen eller kontot.

*Källa: Näthatshjälpen

Vad polisen behöver veta beror på vilket brott det gäller. Det här ska du alltid berätta:

• Vad du heter, var du bor och ditt telefonnummer.
• Vad som har hänt och vilka personer som varit inblandade.

Du ska också vara beredd att berätta det här:

• Var och när brottet skedde.
• Om brottet har orsakat skador, och vilka skador i så fall.
• Om du har sökt läkarvård eller tänker göra det.
• Vad det var för märke och modell på det som har försvunnit eller blivit stulet.
• Om brottet har skett på nätet, ska du berätta vad som har hänt.

Så länge förundersökningen pågår är det sekretess på allt. Polisen berättar inte för någon annan att en anmälan har gjorts. Den som är misstänkt informeras när den ska förhöras, och då får hen veta vem som har anmält.

Föräldrarna kommer att informeras om den som anmäler är under 18 år, men inte om det är de som är misstänkta eller om det finns hedersproblematik. Vid vissa brott informeras även socialtjänsten.

Skadestånd – den som döms ska betala skadestånd (pengar) till målsägande (den som utsatts/drabbats av brottet). För att få skadestånd måste målsägande kräva det, senast vid rättegången men gärna redan vid polisanmälan. Åklagaren ska berätta hur mycket pengar man kan kräva att få. Kronofogden kan hjälpa till att få skadeståndspengarna utbetalda.

Försäkringsersättning – om den som dömts för ett brott inte kan betala skadestånd, kan målsägande ansöka om ersättning från försäkringsbolaget.

Brottsskadeersättning – om det inte finns något försäkringsbolag som kan betala så kan man i sista hand ansöka om ersättning från Brottsoffermyndigheten.

Mer om ersättningar kan du läsa på Jagvillveta.se som drivs av Brottsoffermyndigheten.

Ungdomstjänst – betyder att personen ska arbeta 20-150 timmar utan lön, i till exempel en förening eller ideell organisation. Den som döms måste samtycka till ungdomstjänsten.

Ungdomsvård – Barn och unga kan dömas till ungdomsvård om de har särskilt vårdbehov. Till exempel om personen lider av någon form av missbruksproblem, psykiska problem eller har en problematisk hemmamiljö och familjesituation.

Ungdomsövervakning – Straffet vid allvarliga brott, där det krävs mer än ungdomstjänst eller vård, men inte så allvarlig att det leder till sluten ungdomsvård. Övervakningen pågår mellan 6-12 månader. Ungdomsövervakning innehåller 3 obligatoriska moment.

1. Personen måste träffa koordinator inom frivården
2. Förbjudet att använda alkohol och narkotika
3. Förbud att lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter

Sluten ungdomsvård – Barn och unga som begår allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Det är brott som skulle gett fängelse om personen var över 18 år.

Utöver ungdomspåföljderna kan även böter och skadestånd bli aktuellt. Om personen är under 18 och inte själv kan betala skadestånd eller böter måste vårdnadshavare göra det.

Föräldrar som har vårdnaden om ett barn är skyldiga att ersätta skador som barnet orsakar genom brott. Det gäller om barnet skadar personer eller saker eller kränker någon. Föräldrarna måste betala högst 9 000 kronor för varje skada.

Är en ung person under 15 år misstänkt för brott är det socialtjänsten som bestämmer vad som ska hända. Vid allvarliga brott kan domstolen pröva om den misstänkte gjort brottet eller inte. Det fungerar ungefär som en rättegång, men barnet kan inte dömas för något straff.